Sol-oholic
Jag prioriterar bort allt för solen. I mitt huvud har jag "en lista att pyssla med" men kroppen sitter så skönt kvar i solstolen ute på balkongen. Den rör sig inte. Jag blundar och solen värmer mig, får mig lugn och stilla. Som värsta meditationen. Jag hör fåglarna kvittra, nån bil långt borta och känner en svag vind svepa förbi lite slött.
Tankarna rör sig fritt som de vill och det är rena underhållningen med inslag av lätt stress också.
"Listan" som inte är en måste- utan mer önskelista tillåter mig inte riktigt att sitta av hela dagen på balkongen.
Undrar varför?.....
Huvudet kör rena annonseringen: "fortsätt rensa och sortera fotona på datorn, måla i din målarbok-för-vuxna eller titta igenom lchf-recepten! Nu när du har tid och är hemma själv!"
Tankarna kör värsta kampanjen för att jag ska kliva ur solstolen, värmen och stillheten ute i sommaren som just anlänt för att få in mig i lägenheten och skapa nåt istället.
"Läs böckerna du har liggande, sortera bland de vuxna barnens lådor och gör undan det en gång för alla! Byt gardinerna som du tänkt, sätt om tavlorna eller gå ner i förrådet och styr upp det så fiffigt som du vill ha det!"
Här blir det en konflikt. Skapa eller ligga kvar och bara vara?
När jag bodde i huset för ett antal år sen, då körde jag 15 minuter sola och 45 minuter skapa inne, läs: städa och gör nytta. Då blev det en belöning att gå ut och njuta efter att ha jobbat på.
I och för sig gjorde jag lite samma på den tiden jag rökte (gu bevars att jag slutade) gjorde tråk-nytta och sen belönade mig med - cigg.
Är det ett missbruksbeteende det här tro, eller det kanske bara är tävlingsanda ;-)
Det känns bättre nu. Jag väljer att gå in men bara för att koka en kaffe och sen ut på balkongen igen och suga ur lite mer av Stillheten.
Det är ju en ny ledig dag imorgon. Älskar skiftjobb. Det ger mig lite mer tid åt mig själv och jag trivs med lyxen att ha mig själv, alldeles för mig själv liksom :D
