Är bara...
Ligger på en filt i gräset ute i stugan.
Har varken lust eller ork till någonting alls.
Bara det gör ju att man deppar ihop. Javisst ja, jag har ju en utmattningsdepression.
Jamen då så.
Tänkye läsa ett par sidor i en bok. Har laddat i flera dagar. Får se hur det går.
Fick i mig en gammal fetaostsallad i alla fall. Efter lite övertalning av min kloka sida.
Istället för boken kom jag in på bloggen här på mobilen. Skrollade ner lite och läste de få inläggen från 2019 och 2018...
Inser att det inte är konstigt att jag hamnat där jag är nu. Det har pågått ett par år. Vägen hit. Utmattningssyndrom och depression.
Inte konstigt alls, faktiskt.
Konstig dock att jag hade svaren då, men tycks glömt lika fort.
* ler lite positivt över att jag faktiskt gjort nånting, skrivit*
