Ofrivilligt mobilfri
I torsdags böjde jag mig ner över sommarstugans enda sten på den annars grästäckta 2400 kvm stora tomten och min iPhone ramlade ur bröstfickan och smack sa det så hade jag gjort en sån där skärmkross. Nu vet jag också hur det känns.
Det går faktiskt bra att vara mobil-lös, förutom att närheten till att ringa är borta. Den största abstinensen upptäckte jag, var att jag inte kan fota!
En vecka utan mobiltelefon är lärorikt. Lite lugnt i själen för jag kan inte nås. Jag vet inte ens om nån haaar sökt mig.
Ganska skönt att inte följa med i flödet av information på Facebook, Instagram och sånt. Jag vet inte vad andra gör, och de vet inte vad jag gör.
Kravlöst och rätt skönt. Fritt. Lugn och ro.
Jag har loggat in en stund på datorn, på kvällen och där skrollat ner lite på Facebook, kollat läget på banken, kikat på mailen om något intressant skickats, men annars....näe - det GÅR bra utan mobiltelefon. Förutom att ringa. Och då måste man veta numren i huvudet, annars blir det lite besvärligare.
Kanske det är så, att med den där ständiga möjligheten och uppkopplingen så skapar man stress hos sig själv. För att man kan ta reda på allt man undrar, man svarar snabbt på sms eller inlägg på Facebook eller Instagram. Att ständigt avbryta Där Man Är, med att snabbt slänga in en kommentar tillbaks eller sms:a tillbaka. För att man kan. Kanske inte för att man har tid, eller lust....
Det går faktiskt bra att vara mobil-lös, förutom att närheten till att ringa är borta. Den största abstinensen upptäckte jag, var att jag inte kan fota!
En vecka utan mobiltelefon är lärorikt. Lite lugnt i själen för jag kan inte nås. Jag vet inte ens om nån haaar sökt mig.
Ganska skönt att inte följa med i flödet av information på Facebook, Instagram och sånt. Jag vet inte vad andra gör, och de vet inte vad jag gör.
Kravlöst och rätt skönt. Fritt. Lugn och ro.
Jag har loggat in en stund på datorn, på kvällen och där skrollat ner lite på Facebook, kollat läget på banken, kikat på mailen om något intressant skickats, men annars....näe - det GÅR bra utan mobiltelefon. Förutom att ringa. Och då måste man veta numren i huvudet, annars blir det lite besvärligare.
Kanske det är så, att med den där ständiga möjligheten och uppkopplingen så skapar man stress hos sig själv. För att man kan ta reda på allt man undrar, man svarar snabbt på sms eller inlägg på Facebook eller Instagram. Att ständigt avbryta Där Man Är, med att snabbt slänga in en kommentar tillbaks eller sms:a tillbaka. För att man kan. Kanske inte för att man har tid, eller lust....
Att vara bortkopplad är inte så tokigt ändå, även om man lätt hamnar "utanför" kan hända.....utanför vaddå egentligen?
Vi har rensat i hyfsat nyköpta sommarstugan, på vilken den stora gräsmattan pryds av ett stycke sten, och en himla massa hallonbuskar. Hittade en bild på mailen som jag tog innan mobilfritiden ;)
